Inomhusf\u00f6rh\u00e5llandena ger upphov till m\u00e5nga fr\u00e5gor, oro och misstankar. Men en sak \u00e4r helt klar: om det uppst\u00e5r problem med inomhusluften m\u00e5ste man reagera snabbt.<\/p>\n
Anne Korpi<\/strong>, specialsakkunnig p\u00e5 inomhusf\u00f6rh\u00e5llanden hos Senatfastigheter, svarar p\u00e5 sju vanliga fr\u00e5gor om inomhusluften i anslutning till byggande och anv\u00e4ndning av byggnader.<\/p>\n Totalt sett \u00e4r byggnadernas inomhusluft ren i Finland j\u00e4mf\u00f6rt med det \u00f6vriga Europa. De rekommenderade halterna av radon \u00f6verskrids dock p\u00e5 vissa orter i Finland.<\/p>\n Halten av sm\u00e5 partiklar inomhus i Finland \u00e4r klart l\u00e4gre \u00e4n genomsnittet i Europa. Dessutom finns det f\u00e4rre fuktskador i Finland och de nordiska l\u00e4nderna \u00e4n i \u00f6vriga Europa. Till exempel i finska skolor \u00e4r de uppm\u00e4tta mikrobhalterna l\u00e4gre \u00e4n i Spanien eller Nederl\u00e4nderna. Radonhalten inomhus \u00e4r d\u00e4remot bland de h\u00f6gsta i Europa.<\/p>\n Om man ser p\u00e5 den sjukdomsb\u00f6rda som orenheter i inomhusluften orsakar, dvs. f\u00f6rlusten av funktionsdugliga levnads\u00e5r, \u00e4r de viktigaste faktorerna i Finland sm\u00e5 partiklar som kommer in i inomhusluften fr\u00e5n utsidan \u2013 inte fuktskador. Radon och passiv r\u00f6kning orsakar ocks\u00e5 de fr\u00e4msta orenheterna.<\/p>\n Ja, ventilationen ska alltid vara p\u00e5kopplad \u2013 med planerade luftstr\u00f6mmar \u2013 i situationer d\u00e4r lokalerna anv\u00e4nds hela tiden eller d\u00e4r det finns andra sk\u00e4l f\u00f6r kontinuerlig ventilation. F\u00f6r att en byggnad eller en lokal ska kunna anv\u00e4ndas dygnet runt till exempel p\u00e5 sjukhus eller i f\u00e4ngelser kr\u00e4vs kontinuerlig ventilation med de planerade luftvolymerna.<\/p>\n \u00c4ven under det f\u00f6rsta \u00e5ret i en ny eller renoverad byggnad ska ventilationen alltid h\u00e5llas p\u00e5kopplad f\u00f6r att sp\u00e4da ut orenheter fr\u00e5n material. Det finns ocks\u00e5 s\u00e4rskilda lokaler d\u00e4r det \u00e4r motiverat med kontinuerlig ventilation, till exempel r\u00f6krum, hisschakt, r\u00f6rtunnlar eller dragsk\u00e5p. I dessa fall ska den separata fr\u00e5nluftsventilationen alltid vara p\u00e5kopplad och p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt ska man s\u00e4kerst\u00e4lla tillf\u00f6rseln av tilluft.<\/p>\n D\u00e4remot \u00e4r heltidsventilation i tomma lokaler energisl\u00f6seri. Under natten, n\u00e4r kontorslokalerna inte anv\u00e4nds, anv\u00e4nds ventilationen periodvis tv\u00e5 g\u00e5nger med normal effekt i en timme. Ventilationsmaskinerna startas alltid tv\u00e5 timmar innan lokalerna tas i bruk och st\u00e4ngs av tv\u00e5 timmar efter den fastst\u00e4llda anv\u00e4ndningstiden f\u00f6r lokalerna. Om lokalerna \u00e4r tomma under veckosluten, anv\u00e4nds ventilationsmaskiner tre g\u00e5nger om dagen i en timme. Vid andra tidpunkter ska alla ventilationsmaskiner och fr\u00e5nluftsfl\u00e4ktar vara avst\u00e4ngda. \u00c4ven fr\u00e5nluftsventilationen i personalutrymmen f\u00e5r inte vara p\u00e5kopplad under denna tid, med undantag f\u00f6r de ovan beskrivna periodiska driftstiderna.<\/p>\n Ett t\u00e4tt och energieffektivt hus \u00e4r inte ett flaskhus, om det har ett balanserat ventilationssystem som ger tillr\u00e4ckligt med frisk luft och avl\u00e4gsnar oren luft.<\/p>\n Men om ventilationen f\u00f6rhindras inneb\u00e4r det att alla utsl\u00e4pp av f\u00f6roreningar stannar kvar i lokalen. Utsl\u00e4ppen kommer till exempel fr\u00e5n byggnads- och inredningsmaterial, radon i marken, m\u00e4nniskors verksamhet och \u00e4mnesoms\u00e4ttning. Ventilationen \u00e4r avsedd att sp\u00e4da ut just dessa utsl\u00e4pp och h\u00e5lla luften ren.<\/p>\n I ett ot\u00e4tt hus str\u00f6mmar luften okontrollerat in genom sprickor i knutar och fogar. Det \u00e4r inte l\u00f6nsamt! Samtidigt kan \u00e4ven f\u00f6roreningar \u00f6verf\u00f6ras till inomhusluften. Okontrollerade luftstr\u00f6mmar skapar ocks\u00e5 en k\u00e4nsla av drag. Ot\u00e4thet inneb\u00e4r alltid att v\u00e4rme g\u00e5r f\u00f6rlorad, vilket leder till energif\u00f6rluster och s\u00e4mre ljudisolering, dvs. ljud och buller kommer obehindrat in.<\/p>\n Sprickor i v\u00e4ggkonstruktioner skapar ocks\u00e5 k\u00f6ldbryggor. Det inneb\u00e4r att fuktigheten i den varma rumsluften kan kondenseras p\u00e5 den avkylda ytan i fr\u00e5ga. N\u00e4r fuktigheten kondenseras tillr\u00e4ckligt ofta p\u00e5 en yta, blir ytan fuktig och skapar m\u00f6jlighet f\u00f6r mikrobiell tillv\u00e4xt.<\/p>\n Tr\u00e4 anses allm\u00e4nt vara ett bra material f\u00f6r inomhusmilj\u00f6n. I en timmerbyggnad anv\u00e4nds visserligen ocks\u00e5 andra byggmaterial \u00e4n timmer, varvid \u00e4ven de andra materialen p\u00e5verkar inomhusluften.<\/p>\n Timmer \u00e4r inte immunt mot m\u00f6gel, det kan ocks\u00e5 f\u00e5 fuktskador. Tr\u00e4 har en f\u00f6rm\u00e5ga att j\u00e4mna ut variationer i luftfuktigheten, vilket g\u00f6r inomhusluften fuktigare och behagligare under vintern.<\/p>\n I Finland klassificeras barrtr\u00e4produkter som utsl\u00e4ppssn\u00e5la, \u00e4ven om i synnerhet VOC-utsl\u00e4ppen av flyktiga organiska \u00e4mnen i f\u00e4rskt tr\u00e4 kan \u00f6verskrida gr\u00e4nsv\u00e4rdena f\u00f6r den b\u00e4sta M1-klassen i utsl\u00e4ppsklassificeringen av byggmaterial.<\/p>\n \u00c5 andra sidan b\u00f6r man komma ih\u00e5g att de \u00e4mnen som anv\u00e4nds f\u00f6r att limma tr\u00e4 \u00e4r viktiga k\u00e4llor till formaldehydutsl\u00e4pp inomhus, eftersom tr\u00e4baserade material vanligtvis utg\u00f6r stora ytor inomhus. Cancerframkallande formaldehyd irriterar \u00f6gonen och de \u00f6vre luftv\u00e4garna och har sammankopplats med olika allergier och astma. Ventilationen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r alltid ombes\u00f6rjas oberoende av byggmaterialet.<\/p>\n Det kan man inte s\u00e4ga f\u00f6rr\u00e4n huset har unders\u00f6kts! Inomhusluftens kvalitet p\u00e5verkas av m\u00e5nga kemiska, biologiska och fysikaliska faktorer. Fukt- och m\u00f6gelskador \u00e4r en av m\u00e5nga faktorer som orsakar problem, klagom\u00e5l och symtom eller f\u00f6rs\u00e4mrar trivseln. Andra \u00e4r till exempel dammig och kvalmig luft, ol\u00e4mplig temperatur och drag, problem med ventilationen och luftl\u00e4ckage samt utsl\u00e4pp fr\u00e5n byggnads- och inredningsmaterial. I Senatfastigheters byggnader \u00e4r det ol\u00e4mpliga temperaturf\u00f6rh\u00e5llanden som orsakar flest klagom\u00e5l.<\/p>\n M\u00f6gel som finns i konstruktioner p\u00e5verkar inte alltid inomhusluftens kvalitet. Detta kan till exempel vara fallet n\u00e4r m\u00f6gel v\u00e4xer i v\u00e4rmeisoleringen i ytterv\u00e4ggen och konstruktionen har en t\u00e4t \u00e5ngsp\u00e4rr och det inte finns n\u00e5gra luftstr\u00f6mmar fr\u00e5n m\u00f6gelfloran till inomhusluften. Men man m\u00e5ste alltid ta oron p\u00e5 allvar och ta reda p\u00e5 vad det handlar om.<\/p>\n Fynd av aktinomyceter inneb\u00e4r inte att byggnaden inte kan anv\u00e4ndas eller repareras. Aktinomyceter, eller str\u00e5lsvamp som det hette f\u00f6rr, \u00e4r normala bakterier i jorden. Om provet har tagits fr\u00e5n en konstruktion som har kontakt med marken, \u00e4r det normalt att det f\u00f6rekommer aktinomyceter i materialprovet.<\/p>\n Aktinomyceternas d\u00e5liga rykte torde delvis bero p\u00e5 att de i offentligheten \u00f6verdrivet karakt\u00e4riserats som s\u00e4rskilt farliga. Aktinomyceter som p\u00e5tr\u00e4ffas i byggnadsmaterialprov kan tyda p\u00e5 fukt- och m\u00f6gelskador i materialet. Fuktskadade konstruktioner ska i regel alltid repareras.<\/p>\n Fynd av aktinomyceter ska bem\u00f6tas med sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning, men \u00e4nd\u00e5 med allvar. Den vanligaste aktinomyceten \u00e4r av sl\u00e4ktet Streptomyces. Det \u00e4r en mycket aktiv bakterie i den bem\u00e4rkelsen att den har ett brett spektrum av \u00e4mnesoms\u00e4ttningsprodukter, till och med antibiotika eller cytostatika.<\/p>\n Aktinomyceter \u00e4r ett tydligt tecken p\u00e5 fuktskador, men det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis det st\u00f6rsta problemet. Aktinomyceter \u00e4r inte samma sak som hussvamp. Om hussvamp hittas i konstruktionerna inneb\u00e4r den en mycket st\u00f6rre risk f\u00f6r lokalernas anv\u00e4ndbarhet, eftersom l\u00e5ngt framskridna hussvampskador f\u00f6rsvagar konstruktionernas b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n Detta p\u00e5st\u00e5ende kan delvis st\u00e4mma, men inte helt och h\u00e5llet. Man kan l\u00e4ra sig av historien genom att v\u00e4lja klokt. Javisst, f\u00f6rr kunde man bygga vackra v\u00e4rdebyggnader. Men alla gamla byggnader \u00e4r inte l\u00e4ngre \u201dvid liv\u201d \u2013 de s\u00e4msta av dem har rivits.<\/p>\n F\u00f6rr kunde man v\u00e4lja de b\u00e4sta platserna n\u00e4r man byggde, uppe p\u00e5 sm\u00e5 backar. Numera \u00e5terst\u00e5r ofta endast mjuka lermarker, l\u00e5gl\u00e4nta marker med risk f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar, v\u00e5tmarker och till exempel gamla industriomr\u00e5den eller f\u00f6re detta avstj\u00e4lpningsomr\u00e5den.<\/p>\n Tidigare kunde man ocks\u00e5 anv\u00e4nda enkla konstruktionsl\u00f6sningar. Man gjorde v\u00e4ggar av ett enda material, till exempel av tr\u00e4 eller sten, vilket har visat sig vara mer motst\u00e5ndskraftigt mot fel som uppst\u00e5r av fukt \u00e4n moderna konstruktioner d\u00e4r man anv\u00e4nder skikt. Det h\u00e4r kunde man g\u00f6ra ocks\u00e5 i dag, men det \u00e4r f\u00e5 som \u00e4r villiga att betala till exempel byggkostnaderna f\u00f6r en tegelv\u00e4gg som \u00e4r 60 centimeter tjock.<\/p>\n F\u00f6rr var materialen dyra och arbetskraften billig, nu \u00e4r det tv\u00e4rtom. Vi beh\u00f6ver nya innovationer f\u00f6r ett industriellt genomf\u00f6rande av massiva konstruktioner.<\/p>\n Men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att man tidigare anv\u00e4nde m\u00e5nga material eller l\u00f6sningar som i dag \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att vara skadliga f\u00f6r h\u00e4lsan eller mottagliga f\u00f6r mikrobiella skador. S\u00e5dana \u00e4r asbest, stenkolsbeck och kreosot, blyf\u00e4rger och ibland \u00e4ven formbr\u00e4dor av tr\u00e4 mot betong. \u00c4ven moderna material kan senare visa sig vara farliga, trots att de testas innan de b\u00f6rjar s\u00e4ljas.<\/p>\n Det \u00e4r inte l\u00e4tt att f\u00e5 gamla byggnader att uppfylla moderna best\u00e4mmelser och krav till exempel i fr\u00e5ga om ventilationsvolymer. Byggnaderna har inte varit t\u00e4ta och yttemperaturen p\u00e5 golvet skulle inte uppfylla dagens krav trots flera lager av trasmattor.<\/p>\n I dag kan man till och med bygga b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rut. \u00c5 andra sidan kan m\u00e5nga av dagens modetrender \u2013 till exempel takf\u00f6nster, glasfasader, omv\u00e4nda tak, avsaknad av taksk\u00e4gg och arkitektonisk m\u00e5ngfald i fasader och tak \u2013 i framtiden anses som exempel p\u00e5 riskfyllda l\u00f6sningar d\u00e4r kunskapen och kompetensen inte var tillr\u00e4cklig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Varf\u00f6r kunde man bygga b\u00e4ttre f\u00f6rr? M\u00e5ste man riva ett hus d\u00e4r det finns aktinomyceter (str\u00e5lsvamp)? Anne Korpi, specialsakkunnig p\u00e5 inomhusf\u00f6rh\u00e5llanden hos Senatfastigheter, svarar p\u00e5 knepiga fr\u00e5gor om inomhusluften.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":40826,"template":"","class_list":["post-67781","senaatti_article","type-senaatti_article","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","senaatti_category-inomhusforhallanden","senaatti_type-artikel"],"acf":[],"yoast_head":"\n1. Vilka orenheter finns det i inomhusluften i finl\u00e4ndska byggnader?<\/h2>\n
2. Ska byggnadens ventilation alltid vara p\u00e5?<\/h2>\n
3. \u00c4r det inte en d\u00e5lig sak om byggnaderna \u00e4r alltf\u00f6r t\u00e4ta, de blir ju flaskhus som inte andas?<\/h2>\n
4. Timmerbyggnader har alltid bra inomhusluft, eller hur?<\/h2>\n
5. Vi tycker att inomhusluften \u00e4r d\u00e5lig \u2013 \u00e4r detta allts\u00e5 ett m\u00f6gelhus?<\/h2>\n
6. Hj\u00e4lp! Vi hittade aktinomyceter i v\u00e5r byggnad, nu kan v\u00e4l huset inte repareras?<\/h2>\n
7. F\u00f6rr kunde man bygga mycket b\u00e4ttre \u00e4n nu, eller hur?<\/h2>\n