Det förebyggande program som Senatfastigheter inledde 2015 syftar till att förebygga problem med inomhusförhållanden redan innan de hinner skada fastigheternas användare. Enligt specialisten Pasi Pipatti ligger bakom det förebyggande programmet en förändring i tänkesättet.
”Tanken är densamma som inom förebyggande hälsovård. Vi åtgärder inte enbart konsekvenserna av problemen, utan förebygger uppkomsten av dem.”
Pipatti tillägger att förebyggande åtgärder alltid är en bättre lösning än att åtgärda de problem som redan har observerats.
”Det blir lättare och billigare att förebygga missförhållanden med inomhusförhållanden i förväg och att minska de negativa konsekvenserna för människor. I byggandet, fastighetsskötseln och underhållet försöker vi identifiera de saker som vi kan påverka. De viktigaste metoderna för förebyggande åtgärder är bland annat kontinuerlig övervakning av inomhusförhållandena, fjärrövervakning inom byggnadsautomation och regelbundna besiktningar av byggnader.”
Pasi Pipatti har utarbetat ett förebyggande program tillsammans med Timo Keskikuru och Anne Korpi, som är specialister på Senatfastigheter. Utöver egna kolleger har också Senatfastigheters tjänsteproducenter utbildats och involverats i den förebyggande verksamheten.
”Under 2019 tog vi i bruk en mall som beskriver förhållandena som baserar sig på byggnadens datamodell och som gör det möjligt för lokalanvändarna att ge respons om förhållandena och se uppgifter om förhållandena. Samtidigt får fastighetsskötseln ett datamodellbaserat användargränssnitt för att utnyttja data om förhållanden”, säger Pipatti.
Väl utfört byggarbete är avgörande
De vanligaste problemen med inomhusluften är så kallade förhållandeproblem.
”Till exempel när det gäller uppvärmning och ventilation är preferenserna mycket individuella. Då kan man hitta den bästa lösningen för alla inte bara genom tekniska åtgärder utan också genom att lyssna på användarna. Omfattande fukt- och mögelskador är sällsynta i Senatfastigheters objekt. Upplevda problem med inomhusluften är i allmänhet summan av många enskilda mindre faktorer”, säger Pasi Pipatti.
Enskilda fel, såsom vattenläckage, uppstår under byggnadernas livscykel och måste åtgärdas utan dröjsmål och omsorgsfullt. Felsituationer som hanteras på ett kontrollerat sätt orsakar inte problem med inomhusluften senare. Det är viktigt att övervaka skicket hos yttertak, regnvattenavlopp och täckdikningar för att förebygga vattenläckage.
Pipatti betonar att hänsyn tas till inomhusförhållandena redan i byggnadsskedet.
”För att ett bygge ska kunna anses vara lyckat är det viktigt att bra inomhusluft har säkerställts. Inomhusförhållandena ska beaktas i alla skeden från att lokalerna planeras tills de tas i användning. Därefter ska regelbundna besiktningar och kontinuerlig övervakning av förhållandena göra det möjligt att upptäcka tekniska problem i god tid och åtgärda dem innan de skadar lokalanvändarna.”
Läs mer: Vilka inomhusförhållanden? Det handlar om detta
Tidigare lösningar har blivit föråldrade
Pasi Pipatti säger att det i dag krävs mer av byggnadernas inomhusförhållanden än tidigare. Till exempel byggnader som byggts enligt gamla standarder klarar inte alltid moderna tester.
”Byggnader har alltid byggts i enlighet vid respektive tidpunkt gällande byggbestämmelser. Med tiden har kraven skärpts och tidigare lösningar har därför blivit föråldrade. En del av de lösningar som tidigare rekommenderats har senare visat sig vara problematiska. Sådana felaktiga lösningar ska systematiskt elimineras i samband med totalrenoveringar.”
I Finland får inomhusluften också i internationell jämförelse mycket spaltutrymme, och lokalanvändarna är medvetna om olika risker med inomhusluften.
”Detta skapar ett tryck på branschen att förbättra bygg- och underhållskulturen. Samtidigt är det viktigt att förmedla den information som fåtts genom undersökningar och mätningar av inomhusluften och att bättre involvera lokalanvändarna i diskussionerna om inomhusförhållanden.”
Läs mer: Senatfastigheters sex gärningar för god inomhusluft
