Koldioxidneutrala lokaler 2035: energi från marken
5 min
Senatkoncernen kommer att förnya sina värmesystem och sluta använda olja senast 2024. De mest kostnadseffektiva energiformerna har visat sig vara träpelletslösningar, i mindre objekt tekniker med jordvärme eller luft/vattenvärmepumpar. Alla är förnybara energikällor.
Senatkoncernens mål är att göra statens fastigheter koldioxidneutrala senast 2035. Ett ambitiöst projekt håller redan på att slutföras när det gäller värmesystem. I Försvarsfastigheter valde man vid uppvärmning värmepump- och träpelletslösningar som den bästa lösningen för att ersätta olja.
I de konkurrensutsatta objekten upphandlas värmen som en tjänst. Värmeleverantören ansvarar för planeringen, byggandet och underhållet av de anläggningar som ersätter oljeuppvärmningen under en 12-årig avtalsperiod.
Situationen i dag: strikta övergripande mål kan uppnås utan brådska
Försvarsfastigheter strävar efter utsläppsminskningar på 60 procent åren 2020–2025. Samtidigt bör besparingar på två miljoner euro göras i el- och energikostnader.
”Vi kan uppnå målen med hjälp av förnybar energi. Senatkoncernens el har varit koldioxidneutral ända sedan 2018, så tyngdpunkten ligger nu på att förnya uppvärmningssystemen. Nu återstår endast de små fastigheterna som för närvarande är föremål för konkurrensutsättning”, säger Tomi Suomalainen, chef för Försvarsfastigheters lokalledningsgrupp.
Konkurrensutsättningarna är teknikneutrala. Anbudsgivaren bestämmer vilken teknik som föreslås för att producera värme i varje objekt.
”Huvudsaken är att värmeformen uppfyller EU:s kriterier för förnybar energi. Vinnaren av konkurrensutsättningen avgörs slutligen utifrån den totala kostnadseffektiviteten.”
I storleksklassen våningshus har träpelletslösningar visat sig vara den mest kostnadseffektiva energiformen vid konkurrensutsättningen. I storleksklassen egnahemshus är teknik med jordvärme eller luft/vattenvärmepumpar ett kostnadseffektivt alternativ när investeringarnas granskningstid är 12 år.
”Jordvärme är det enda alternativet i fastigheter med museala värden. På grund av kulturmiljön kan man inte göra nya synliga konstruktioner som förändrar den byggda miljöns allmänna utseende”, säger Suomalainen.
Försvarsmakten strävar efter att sluta använda olja utan att försämra försörjningsberedskapen. I fastigheter som värms upp med olja har man sedan 2014 installerat system som använder förnybara bränslen. För närvarande har Försvarsfastigheter ännu sammanlagt 60 fastigheter som värms upp med olja.
”De största objekten har fortfarande oljeuppvärmning som reserv. Vid strömavbrott kan ett elektriskt uppvärmningssystem som jordvärmepumpar behöva stoppas på grund av brist på el som produceras med generatorer. Då används den tidigare oljeuppvärmningen”, säger Mikko Nurhonen, energiexpert på Försvarsfastigheter.
Betydelse i framtiden: inhemsk energi förbättrar försörjningsberedskapen
Den jordvärme och träpellets som Försvarsfastigheter använder är förnybara och inhemska energikällor.
”De förbättrar energiekonomin i våra fastigheter och är dessutom det billigaste och mest rationella sättet att producera och köpa värmeenergi. Bränslets inhemska karaktär stärker också försörjningsberedskapen och den regionala ekonomin”, säger Mikko Nurhonen.
Jordvärmesystemet betalar tillbaka sig i genomsnitt efter 5,5 år eller till och med omedelbart.
”En av våra fastigheter i Kouvola förbrukade omkring 17 000 liter olja per år. Driftskostnader uppstod regelbundet också för oljebrännarservice, sotning och åtgärder i anslutning till kemikaliesäkerheten, såsom förnyelse av skorstenar. Dessa arbeten skulle inom den närmaste framtiden ha medfört extra kostnader på cirka 100 000 euro. Vi bytte ut oljeuppvärmningen mot ett jordvärmesystem som gav mycket mer i direkta inbesparingar än vad dess installation kostade.”
Försvarsfastigheters 17 fastigheter med pelletsuppvärmning har en värmeenergi på ca 15 GWh. Det finns sex andra separata fastigheter (garnisoner eller depåer) som har konkurrensutsatts. I dessa produceras värmen huvudsakligen med flis och torv är ett stödbränsle. Värmemängden är cirka 60 GWh, 20 procent av värmebehovet.
”Den största delen eller cirka 200 GWh produceras med fjärrvärme. I fastigheterna används fortfarande olika bränslen, men de blir grönare”, säger Nurhonen.
De separata fastigheterna förbrukar 1–3 tankbilar med olja per år.
”Jämfört med detta är sparpotentialen med konkurrensutsatt förnybar energi grovt uppskattad 20–25 procent. Redan den första månadens värmeräkning är mindre än tidigare”, säger Nurhonen.
Visste du detta? Träpellets och flis producerar 75–85 procent av Försvarsfastigheters värmebehov
Den flis som används för uppvärmning är flisat eller fragmenterat trä som ofta uppstår som biprodukt vid skogsvård och inom träindustrin. Att flisa överskottsträ gagnar skogsvården och är hållbar energiproduktion.
Träpellets uppstår i sin tur av rester från sågindustrin, till exempel kutterspån, sågspån och sliprester, som pressas till täta pellets. Träpellets har ett värmevärde på över 4,8 MWh/1 000 kg, vilket motsvarar cirka 450 liter olja.
Cirka 70–80 procent av Försvarsfastigheters värmebehov produceras med flis. Värmeanläggningar som använder träpellets svarar för fem procent av värmebehovet.
”Vår konkurrensutsättning för uppvärmning av små fastigheter vann en värmeproducent vars fabrik finns i Finland och råvaran kommer från hyvelspån som uppstår som biprodukt inom träindustrin”, säger Tomi Suomalainen.
Förnybar koldioxidneutral värme
Senatfastigheter har minskat sina koldioxidutsläpp med 85 procent sedan 2010.
Totalt köps 80 procent av den värme som används i Senatfastigheters byggnader från fjärrvärmebolag.
Förnybar koldioxidneutral värme har köpts från alla använda fjärrvärmebolag sedan 2021. Ungefär en fjärdedel av dessa företag använder redan helt förnybara bränslen. 75 procent av bolagen har som alternativ förnybar fjärrvärme.
Effekt- och energienheter
Effektenheter:
1 kW, kilowatt = effekten i en typisk mikrovågsugn
1 MW, megawatt = 1 000 kW = toppeffekt i ett medelstort vindkraftverk
Energienheter:
1 kWh, kilowattimme = elförbrukningen i ett kylskåp per dygn
1 MWh, megawattimme = 1 000 kWh = årlig förbrukning i ett litet bastuaggregat, 3 timmar/vecka