Nästa stora klimatsteg tas inom gemensamma lokaler
6 min
Senatfastigheter har minskat sina miljökonsekvenser under flera år, till exempel genom att minska energiutsläppen från sina fastigheter med över 70 procent. Den pågående förändringen inom arbetssätten – övergången till distansarbete och gemensamma lokaler – främjar koldioxidneutralitet.
Statsminister Sanna Marins regering har som mål att Finland ska vara koldioxidneutralt senast 2035. Enligt finansministeriets riktlinjer ansvarar Senatfastigheter för utsläppsfriheten i statens lokaler, och aktörerna i lokalerna ansvarar för utsläppsfriheten i sin egen verksamhet.
Därför betonar Senatfastigheter koldioxidsnålhet och energieffektivitet i utvecklingen, användningen och underhållet av statens byggnader. I framtiden ska till exempel användningen av lokaler effektiviseras ytterligare, utsläppen från vardagen ska minimeras och principerna för cirkulär ekonomi lyftas fram som nya normala byggprocesser.
Effektiviseringen av lokalanvändningen har fått extra fart av det digitala språng som uppstått under coronatiden, eftersom behovet av kontorslokaler minskar när arbetet blir multilokalt. Kontoren håller på många ställen att bli gemensamma arbetsmiljöer för olika aktörer.
”Vi bedömer att det arbete som utförs någon annanstans än i statens lokaler i fortsättningen fyrdubblas”, säger Reetta Ripatti-Jokela, chef för Senatfastigheters arbetsmiljöenhet.
Med pilotprojekt för cirkulär ekonomi 20 % mindre koldioxidavtryck
Senatfastigheter har också för närvarande gemensamma arbetsmiljöer för statsanställda, dvs. miljöer som Hup, Sesam och Arbete 2.0 Lab.
”Men de är bara en början. Vi har redan tagit nästa steg mot en gemensam arbetsmiljö med många aktörer, där det utöver statliga organisationer också kan finnas andra aktörer. Vi planerar t.ex. ett ämbetshus i Björneborg med elva olika statliga aktörers lokaler och gemensamma kundservicelokaler tillsammans med Björneborg stad”, säger Reetta Ripatti-Jokela.
Utöver gemensamma lokaler representerar också främjandet av principerna för cirkulär ekonomi ett nytt slags tänkande i projektet i Björneborg. Ämbetshuset ska t.ex. enligt nuvarande planer placeras i en befintlig fastighet, det tidigare posthuset.
I Borgå öppnades i augusti Skatteförvaltningens och Lantmäteriverkets gemensamma arbetsmiljö och kundserviceställe. Det är Senatfastigheters pilotprojekt med cirkulär ekonomi, där man satsat utöver på en effektiv användning av lokalresurser också på forskning kring byggnadstekniska lösningar med cirkulär ekonomi. De nya lokalerna anpassades i mån av möjlighet till befintliga konstruktioner och i stället för att förnya ytorna renoverades en del av ytorna. För nya byggnadsdelar och inventarier fastställdes upphandlingskriterier där den cirkulära ekonomin och koldioxidsnålheten beaktades. Genom dessa åtgärder minskades projektets koldioxidavtryck med cirka en femtedel.
Målet är en utsläppsfri arbetsdag
Utsläppen från energiförbrukningen i statens kontorslokaler har följts upp länge. Genom många olika åtgärder har man lyckats minska dem med ca 70 procent efter 2012. Enligt den nuvarande uppfattningen uppkommer cirka hälften av utsläppen från statens lokaler vid uppvärmning av byggnader samt andra vardagliga utsläpp och hälften vid reparation och byggande.
Senatfastigheter kontrollerar miljökonsekvenserna av sin verksamhet med hjälp av standarden för miljöledning ISO 14001 och WWF:s miljöledningssystem Green Office, där uppföljningen av miljökonsekvenserna har fokuserats på sju viktiga aspekter.
Eftersom statens vision är en helt utsläppsfri arbetsdag, bör var och en i framtiden fästa uppmärksamhet också vid miljökonsekvenserna av distansarbete och multilokalt arbete. Distansarbete har i sig en stor positiv klimatpåverkan, eftersom det minskar pendlingstrafiken, men distansarbetaren måste också beakta andra saker.
”De viktigaste miljöaspekterna i distansarbetet är energi, mat samt sortering och återvinning av avfall. På hemmakontoret nås de största positiva miljökonsekvenserna genom att man väljer grön el i elavtalet och övergår till en mer vegetariskt betonad kost “, råder Helka Julkunen, kundrelationschef hos WWF Finland.
“Även om det viktigaste med tanke på miljön är vad man äter, lönar det sig att fästa uppmärksamhet också vid matsvinn hemma. I synnerhet vid användning av kaffe kan man spara: kaffe som kastas bort kan utgöra nästan 13 procent av hushållets matsvinn. Och det lönar sig att utnyttja det naturliga ljuset när det är möjligt. Det hjälper att tvätta fönstren – smutsiga fönster minskar solljusets effekt med upp till 40 procent.”
Användarna av miljöledningssystemet Green Office får tillgång till WWF:s handbok med närmare miljöanvisningar för distansarbete. Dessutom utvecklar WWF sitt miljösystem för att bättre beakta det ökande distansarbetet.
”Vi har ingen färdig modell, utan vi vill utveckla den i samarbete med vårt nätverk. På detta sätt kan användarna själva berätta vad som är viktigast för dem”, säger Helka Julkunen.
Statens gemensamma ansvarsrapportering utgör grund för styrningen
Praxisen inom WWF:s Green Office-system håller för närvarande på att revideras. En ny, uppdaterad klimatkalkylator togs i bruk i början av 2021. Med hjälp av den kan organisationen räkna sitt eget koldioxidavtryck och jämföra sina resultat med tidigare år. Klimatkalkylatorn producerar också sektorspecifika jämförelseuppgifter om hela Green Office-nätverket.
Senatfastigheter har sedan 2009 använt miljöledningssystemet Green Office vid alla sina verksamhetsställen och rekommenderar detsamma också för sina kunder.
”Vårt Green Office-team har fokuserat sitt arbete på en kontinuerlig förbättring på alla våra kontor, och vi har gjort goda framsteg. Vår nästa utvecklingssatsning är att i det kommande miljöprogrammet beakta att arbetet blir platsneutralt. Samtidigt har vår egen organisation vuxit kraftigt sedan Försvarsfastigheternas verksamhet inleddes i början av 2021. Vårt mål är att slå samman båda Green Office-teamen och samtidigt reformera vår Green Office-verksamhet överlag”, säger Riikka Manninen, expert vid Senatfastigheter.
I framtiden kommer statens ansvarsarbete att styras av de statliga aktörernas gemensamma modell för ansvarsrapportering, som Statskontoret för närvarande utvecklar anvisningar om.
Årligt kundevenemang som ordnas av Senatfastigheter och WWF Green Office
Deltagarna fördjupade sig i de teman som behandlas i denna artikel vid ett kundevenemang för statens Green Office-nätverk som ordnades i december 2020. Genom att klicka på videon kan du se vad som togs upp på evenemanget (på finska).
Staten synliggör sitt ansvarstagande
Statskontoret utvecklar som bäst en rapporteringsram som baserar sig på FN:s mål för hållbar utveckling och med hjälp av vilken ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna börjar rapportera om sitt ansvarstagande.
Varje enhet inleder sin egen ansvarsrapportering genom att identifiera 3–5 av FN:s mål för hållbar utveckling som är av betydelse just med tanke på deras verksamhet.
Ansvarsrapporten är ett redskap för ledarskap med hjälp av vilket effekterna av det arbete som utförs inom staten syns ur perspektivet hållbar utveckling.
Målet är att ansvarsrapporteringen ska bli en del av den regelbundna årliga rapporteringen om verksamheten på ministerier och statens ämbetsverk samt inrättningar.
WWF Green Office är ett verktyg för ett företags eller en organisations miljöledning. Senatfastigheter har deltagit i Green Office sedan 2009.
Varje organisation upprättar sitt eget miljösystem utgående från Green Office-modellen, som inbegriper utredning av nuläget, mål och åtgärder i nuläget samt granskning av nuläget.
När miljöledningssystemet har genomgåtts får organisationen ett WWF Green Office-certifikat. Certifikatet garanterar att organisationen agerar ansvarsfullt och har också förbundit sig att kontinuerligt förbättra sitt miljöarbete.
Arbetsplatsernas viktigaste miljökonsekvenser har indelats i sju kategorier i Green Office-systemet:
