För att människor ska må bra på arbetsplatsen måste inomhusförhållandena vara i skick. Mest frågor väcker inomhusluften, men en fungerade och trivsam arbetsmiljö är summan av många faktorer.
”Inomhusförhållandena omfattar inte endast inomhusluften, dvs. vad vi till exempel känner i näsan, utan de består också av belysning, bullernivå och temperatur”, säger Senatfastigheters specialist på inomhusförhållanden Anne Korpi.
Hon leder Senatfastigheters inomhusmiljöteam Siti som har 17 medarbetare. Teamets experter utvecklar anvisningar, modeller och riktlinjer, dvs. rekommendationer för hur man förutser problem med inomhusluften och löser dem. Detta omfattar bland annat kontroller av inomhusluften i byggnader.
Följande åtta faktorer påverkar inomhusförhållandena:
1. Temperatur
Rekommenderad temperatur på kontor är under 23 grader.
Temperaturen orsakar ofta missnöje inomhus, eftersom somliga prefererar varmt och andra svalt. Skillnaden mellan människors preferenser kan variera med hela fem grader. Preferenserna påverkas av bland annat fysisk aktivitet i arbetet och kroppsbyggnad – ju mer muskler desto mer värme producerar kroppen.
I framtidens aktivitetsbaserade kontor kan olika zoner ha olika temperatur – då kan var och en välja en plats inte bara enligt arbetsuppgift utan också enligt temperaturpreferenser.
2. Drag
Även om kontoret i övrigt är lagom varmt, kan ventilationen eller stora fönsterytor orsaka drag som kan få en att frysa. Luftströmmen från inluftventilen så riktas så att den träffar någons rygg, nacke eller ansikte. Om känslan av drag orsakas av kalla ytor kan detta åtgärdas till exempel genom att ändra arbetsplatsens läge eller reparera gamla konstruktioner.
3. Dålig luft
Ju varmare inomhusluften desto sämre kan den kännas. Även otillräcklig ventilation gör luften dålig. Å andra sidan kan människor tycka att det drar och att luften är dålig samtidigt, vilket gör det svårare att lösa problemen med inomhusluften.
Om luften känns dålig kan det bero på att den innehåller onormalt mycket koldioxid, lukter från orenheter och damm. Inomhusluften belastas också av dofter från kosmetik eller rengöringsmedel. Luftutsläpp orsakas också av byggnadsmaterial och möbler – mer i varma än svala lokaler.
4. Damm
Partiklar lossnar från människor, kläder och till exempel kopieringsmaskiner. I och med digitaliseringen överförs information från papper och mappar till moln. Om pappersdokument ändå behövs är det bra att spara dem i skåp som kan stängas. Även 3D-utskrivare ska placeras så att partikelutsläpp på ett säkert sätt kan ledas ut ur lokalerna.
Regelbunden städning håller dammet i schack. Från hårda golv kan damm virvla upp i luften för varje steg och hamna i andningsorganen. I dag används ofta textilmattor som liksom suger upp damm och som sedan kan dammsugas bort.
Å andra sidan är forskningsresultaten av textilmattors inverkan på inomhusluften motstridiga: enligt vissa studier var mängden damm i luften och på möblers ytor mindre tack vare heltäckande matta, enligt andra inte. Det behövs alltså mer forskning.
5. Buller
Upplevelsen av buller är mycket individuell; den påverkas av bland annat koncentrationsbehovet, humöret, trötthet, bullerkänslighet, nedsatt hörsel och stress. Någon tycker att även låga ljud är störande, medan någon annan kan koncentrera sig även när det pågår en högljudd diskussion strax bredvid. Ju bättre man urskiljer vad en annan säger desto mer störande är ljudet.
Olika akustiska material, mattor och väggskivor minskar bullerstörningarna och förbättrar akustiken.
Aktivitetsbaserade kontor förebygger buller genom att erbjuda tysta rum för arbete som kräver koncentration och telefonbås. Det finns också separata lokaler för möten och grupparbete.
6. Belysning
Ljuset i arbetslokaler ska vara jämnt och tillräckligt starkt. Det får inte finnas bländande ljus från armaturer i lokalerna eller ljusreflexer till exempel via skärmar eller tangentbord. En lösning är indirekt belysning som kan kompletteras med individuella riktade armaturer, såsom bordslampor.
Behovet av belysning är individuellt och ökar med åldern: 60 år fyllda personer behöver i allmänhet tio gånger starkare belysning för att få samma synupplevelse som 20-åringar.
En välplanerad belysning främjar både trivseln och effektiviteten. Man har kunnat öka produktiviteten i uppgifter som kräver mycket noggrann syn med närmare 10 procent genom att förbättra belysningen, medan antalet misstag rentav kunnat halveras.
7. Strålning
I Finland är radonhalten i inomhusluften i synnerhet i underjordiska lokaler högre än i de flesta andra länder till följd av att berggrunden består av granit samt byggnadstekniken och klimatet. De värsta områdena när det gäller radon är grusåsar med branta sluttningar såsom Pispalaåsen i Tammerfors och vissa områden kring Salpausselkä. Senatfastigheter har anvisningar för mätning av radonhalter på arbetsplatser.
Människor exponeras i arbetet och på fritiden även för radiofrekvenser från till exempel mobiltelefoner, wlan-routrar och mikrougnar. Hälsoriskerna relaterade långvarig exponering för denna strålning är dock omtvistade.
8. Mögel
I Finland förknippas problemen med inomhusluft i både offentliga och privata byggnader ofta med mögelskador. Såsom det framgår ovan är inomhusförhållandena och -luften ett mycket mer komplicerat fenomen än endast mögelrelaterade problem. Mögelproblem beror på fuktskador på grund av fel i byggskedet och på försummelser i fastighetsunderhållet.
Intervjuade: Utöver Senatfastigheters specialist på inomhusförhållanden Anne Korpi har Arbetshälsoinstitutets sakkunnig Matti Leikas intervjuats om belysningsfrågor.
Läs mer om Anne Korpi