Presidentens hälsning till framtiden murades in i grundstenen i Nationalmuseets tillbyggnad

Nationalmuseets största byggnadsprojekt i dess över hundraåriga historia firades i dag 17.5.2024 när grundstenen murades i museets tillbyggnad. Utöver utbyggandet pågår en partiell totalrenovering av huvudbyggnaden. Den helhet som utgörs av den historiska huvudbyggnaden, den nya delen och gårdsparken öppnas för allmänheten våren 2027. Byggherre är Senatfastigheter, som ansvarar för statens lokaler.

I grundstenen murade man in republikens president Alexander Stubbs hälsning till framtiden. I sin hälsning beskriver presidenten vår tid mitt i växande kriser och tillspetsade konflikter och säger också att kulturfältet i vårt land lever i osäkerhet.

”Förhoppningsvis gjorde vi allt vi kunde för Finlands bästa. Så att du nu får leva i ett tryggt, tolerant Finland där alla har möjlighet att sträva efter sina egna drömmar”, avslutar Stubb sitt brev.

Forsknings- och kulturminister Sari Multala betonade i sitt festtal kulturens betydelse.

”Livskraften i det finländska samhället härstammar från vår kultur. Museer är populärare idag än någonsin, de lockar besökare från nära och fjärran. Investeringar i kultur och kulturarv är därför investeringar i framtiden, i ett hållbart och välmående samhälle. Vi måste tillsammans se till att denna positiva utveckling fortsätter.”

Utbyggnaden av Nationalmuseet är ett av de viktigaste kulturprojekten i vår tid. Sedan 1916 har museet varit en symbol för vår nationella kultur. Den utvidgning av Nationalmuseet som nu genomförs ger nya möjligheter att genomföra museets uppgift på ett modernt sätt.

”Vår vision är att skapa det trivsammaste stället att förbättra världen. Historia, kultur och konst är en enorm intellektuell resurs för samhället och för oss alla. I den nya museihelheten är det möjligt att njuta av ett mångskiftande utställnings- och evenemangsprogram, bekanta sig med vårt nationella kulturarv, ordna evenemang eller enbart besöka restaurangen, kaféet eller museibutiken”, säger Elina Anttila, överdirektör för Finlands Nationalmuseum. 

Utöver presidentens hälsning murade man in i tidskapseln i grundstenen byggnadens grundbok samt de metallmynt som nu är i användning, dagens Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet samt objektets huvudritningar. I grundstenen murade man också in teckningar som elever i Grundskolan Pasilan peruskoulu har ritat om en god framtid samt en smarttelefon som har ersatt flera dagliga föremål. Att gjuta en tidskapsel är en tradition som syftar till att ge kommande generationer information om samhället vid den då aktuella tidpunkten.

Grundstenen i Nationalmuseets ikoniska huvudbyggnad murades 18.6.1906 med högtidliga ceremonier. Närvarande var i stor utsträckning statsledningen och mediernas representanter. Nationalmuseet ritades av arkitekttrion Herman Gesellius, Eliel Saarinen och Armas Lindgren samt öppnades för allmänheten 1916.

Den arkitektoniskt ambitiösa tillbyggnaden ger museet mycket nytt utställningsutrymme och finns huvudsakligen under jord

Den stiliga, arkitektoniskt och byggnadsmässigt ambitiösa tillbyggnaden finns i Nationalmuseets gårdspark, huvudsakligen under markytan. Under jord förenas den nya och gamla museibyggnaden. Museihelheten är ett av Finlands största museer när den öppnas och kommer sannolikt att väcka stort internationellt intresse. Tillbyggnaden har planerats av JKMM Arkkitehdit Oy.

Senatfastigheter, som förvaltar statens fastigheter, ansvarar för byggandet. Den nya byggnaden ger Nationalmuseet rikligt med mer utrymme för publik och en sirlig restaurangpaviljong med glasväggar ovan jord. Tillbyggnaden gör det möjligt att ordna till exempel internationella utställningar och stora evenemang.

Utvidgningsdelen är cirka 5 900 kvadratmeter stor. Av detta utgör cirka 2 500 kvadratmeter kulturlokaler som är öppna för allmänheten. Cirka 90 procent av de nya lokalerna finns under markytan. Den slutliga höjden på evenemangslokalen är cirka sju meter.

På byggplatsen har det sedan i höstas gjorts omfattande brytningar som blir klara i början av juni. Hittills har 142 sprängningar ägt rum på byggplatsen och omkring 2 500 lastbilslaster med sprängsten har transporterats bort.

”Arbetsplatsen finns på en krävande plats mitt i Tölö, intill Nationalmuseets historiska huvudbyggnad. Byggnadstekniskt sett är tillbyggnaden ambitiös. I byggnadsarbetet har vi minimerat de störningar som grannskapet utsätts för och sett till att arbetet inte skadar den historiska huvudbyggnaden. Arbetet har gått enligt tidsplanen och i gott samarbete med grannskapet. Den nya delen genomförs av ett nätverk av experter i världsklass”, säger Jukka Lallo, byggherre vid Senatfastigheter.

Gårdsparken återställs till ett lummigt evenemangsområde

En viktig del av byggprojektet är att återställa gårdsparken kring restaurangpaviljongen till ett lummigt och för alla öppet evenemangsområde.

En del av gårdsparkens träd var man tvungen att fälla när byggandet inleddes, en del bibehölls genom att flytta bort dem från byggplatsen. Vid en undersökning av träden visade det sig att träden angripits av almsprängticka vilket skulle ha lett till att de i alla fall skulle ha fällts. Sticklingar har tagits från de gamla träden och av dem odlas plantor som ska planteras i museets gårdspark.

Nationalmuseets över hundra år gamla huvudbyggnad har restaurerats och totalrenoverats senast åren 1995–2000. Vid den partiella totalrenovering som nu görs iståndsätts bland annat Nationalmuseets yttertak, fasader och ventilation.

Museihelheten öppnas för allmänheten 2027

Utbyggnaden av Nationalmuseet har framskridit under tre regeringsperioder. Planeringen av tillbyggnaden inleddes 2019 när staten beviljade finansiering för Nationalmuseets arkitekturtävling. JKMM Arkkitehdit Oy vann tävlingen.

Huvudgenomföraren av tillbyggnaden är SRV. Det totala värdet av den entreprenad som genomförs som Senatfastigheters alliansprojekt uppgår till cirka 55 miljoner euro.

Huvudleverantören av totalrenoveringen är NCC. För huvud- och arkitekturplaneringen svarar alliansen Arkkitehtitoimisto A-Konsultit Oy, Arkkitehtuuri- ja muotoilutoimisto Talli Oy samt Wilhelm Helander, Juha Leiviskä, Finlands Arkitektförbund SAFA. Kostnadskalkylen är cirka 35 miljoner euro.

Den helhet som utgörs av den historiska huvudbyggnaden, tillbyggnaden och gårdsparken öppnas för allmänheten våren 2027.

Bild: Matti Kilponen, Museiverket

Information om Nationalmuseets verksamhet och om projektets planer och mål: https://www.uusikansallinen.fi/sve-eng