Frågor och svar om energisparprogrammet

Vad innebär energisparprogrammet? Vilka åtgärder vidtas?

Under den kommande uppvärmningsperioden startar vi ett omfattande energisparprogram, där vi i statens olika slags lokaler vidtar åtgärder för att spara el och värme. Dessutom utreder vi möjligheter att styra elförbrukningen under den kommande vintern så att den för sin del stöder att det finns tillräckligt el i Finland. I energisparprogrammet införs nya, snabba och effektiva energisparande lösningar. Merparten av åtgärderna hänför sig till justeringar av installationer inom husteknik och vi genomför dem tillsammans med fastighetsskötseln. I praktiken kommer t.ex. rumstemperaturer att sänkas. I alla åtgärder beaktar vi att inomhusluftens kvalitet inte får försämras eller säkerheten i lokalerna äventyras.

Fortsätter sparåtgärderna också efter vintern?

I energisparprogrammet införs snabbt genomförbara och effektiva energisparande lösningar. En del av sparåtgärderna är säkert sådana att det lönar sig att ta dem i permanent bruk. En del, t.ex. en sänkning av temperaturen i kontorslokalerna, torde vara tillfälliga.

Vilken är tidtabellen för åtgärderna?

Vi inleder åtgärderna i oktober när uppvärmningsperioden börjar.

Finns det några risker med åtgärderna?

Åtgärderna genomförs så att de inte påverkar t.ex. inomhusluftens kvalitet eller säkerheten i lokalerna.

Har åtgärderna någon verklig inverkan på energiförbrukningen? Vad baserar sig den uppskattade inbesparingen på?

Den största effekten på energianvändningen har ventilation, installationstekniska anordningar och uppvärmning av lokaler. När systemens energieffektiva funktion säkerställs och ändras så att de motsvarar den faktiska användningen av lokalerna, kan vi uppnå en uppskattningsvis femfaldig energibesparing jämfört med tidigare. Detta är möjligt när vi samtidigt beaktar de åtgärder som ger tilläggsinbesparingar också i lokaler som är underutnyttjade.

Hur stora besparingar förväntas genom åtgärderna, i euro och MWh?

Den årliga energibesparingen är 50 000–75 000 MWh, dvs. lika mycket som den årliga förbrukningen i en kommun av medianstorlek, och besparingarna i statens energikostnader är upp till 10 miljoner euro.

Hur påverkar en temperatursänkning inomhusluften?

Åtgärderna genomförs så att en god inomhusluftskvalitet säkerställs trots de vidtagna åtgärderna. Till exempel temperaturen i arbetslokaler sänks inte under 20,5 grader. På vintern är inomhusluften i Finland torr och temperatursänkningen höjer i någon mån den relativa fuktigheten i inomhusluften.

Vem drar nytta av besparingen?

Vi alla. Åtgärderna bidrar till att elen räcker till i Finland och dämpar ökningen av energikostnaderna.

Varför har åtgärderna inte vidtagits tidigare?

Vi har redan i åratal genomfört ett resultatrikt och långsiktigt energieffektivitetsarbete i samarbete med våra kunder. Vårt mål är energieffektiva och utsläppssnåla byggnader. Senatfastigheter har förbundit sig till energisparande och deltar också i avtalet om energieffektivitet i kontorsfastigheter. I Senatkoncernen har energibesparingen varit i genomsnitt 7 800 MWh/år.

Blir det kallt i fastigheterna?

Temperaturerna hålls inom ramen för ett inomhusklimat som anses som ett bra inomhusklimat. Människor upplever temperaturer mycket individuellt. Det som känns kallt för en kan kännas för varmt för en annan. Hur man upplever känslan av kyla och värme kan man påverka genom sin klädsel.

Hur påverkar sänkningen av temperaturen hyrorna?

Energisparåtgärderna dämpar kostnadsökningen. Priset på el och värme stiger kraftigt. Åtgärderna leder inte till sänkta hyror.

Måste alla statliga kontorslokaler delta i programmet?

Åtgärder förväntas av oss alla, av såväl medborgare som statliga organisationer. Staten har också många speciallokaler, t.ex. museer, där det är särskilt viktigt att lokalerna har rätt temperatur och att luften cirkulerar. I dessa särskilda lokaler ska eventuella sparåtgärder alltid beaktas separat för varje objekt.

Vi hoppas att våra kunder aktivt deltar i planeringen och genomförandet av energisparande åtgärder. De som använder lokalerna har alltid den bästa kunskapen om för vilka syften de olika lokalerna används och således också om möjligheterna att spara energi.

Vilka sparåtgärder tänker Senatfastigheter själv vidta?

Dessa samma åtgärder. Vi kommer säkert att undersöka användningen av våra lokaler, om det till exempel är möjligt att centralisera arbetet till vissa lokaler och låta bli att använda en del av lokalerna.

Vilka åtgärder rekommenderar ni vid eventuell elbrist eller eventuellt elavbrott?

Vi kommer att ge närmare anvisningar om beredskap för elbrist och elavbrott via våra fastighetschefer.

Konkreta åtgärder som det lönar sig för användarna att vidta vid elbrist eller eventuellt elavbrott på kontoret, om de inte kan distansarbeta:

• flytta in i gemensamma lokaler och lämna en del av byggnaden eller hela byggnaden tom
• släck ljuset
• stäng av skärmar och lösgör bärbara datorer och mobilladdare från eluttag
• undvik utskrifter och användning av kopieringsmaskiner
• undvik användning av mikrovågsugnar, kaffeautomater och dylik utrustning

Varför måste vi spara på uppvärmningen?

Att spara på uppvärmningen är viktig i synnerhet för att minska kostnaderna. Dessutom råder det brist på uppvärmningsbränslen denna vinter och därför är det motiverat att spara på uppvärmningen. Sänkningen av inomhustemperaturen med en grad minskar energiförbrukningen och kostnaderna för uppvärmningen av lokalerna med ca 5 %.