Vad är det fråga om när man talar om inomhusförhållanden?

Inomhusluften är en summa av flera faktorer

Dålig inomhusluft minskar trivseln och arbetseffektiviteten samt kan i värsta fall orsaka hälsoskador och till och med allvarliga sjukdomar. Att säkerställa god inomhusluft är en av fastighetsägarens viktigaste uppgifter. Till företagshälsovårdens uppgifter hör att utreda orsakerna till och omfattningen av symtom som hänför sig till inomhusluften, och företagshälsovårdens ställningstagande behövs som en del av utredningarna av inomhusluften.

Inomhusluftens kvalitet påverkas av byggnadens läge, byggnadssätt, byggnads- och inredningsmaterial, utomhusluftens kvalitet, ventilationens effektivitet, antalet personer och deras verksamhet, strukturella problem, värmeförhållanden, akustik, luftströmmar och väderförhållanden. Kanske låter det förvånande att det är inte enbart byggnadsmaterialen och deras skick som avgör hur vi upplever inomhusluften?

Det kan också vara förvånande att inse att inomhusluften i en lokal aldrig kommer att kännas bra för alla, även om luften med alla för närvarande kända mätare anses vara normal. Det är inte möjligt att få alla att vara nöjda med inomhusluften. Utgående från de jämförelsevärden som utarbetats utifrån Arbetshälsoinstitutets enkäter om inomhusklimat är det nämligen helt normalt att cirka en tredjedel av arbetstagarna i arbetsmiljön varje vecka upplever att luften är kvalmig, torr eller att ventilationen är otillräcklig. På motsvarande sätt anser nästan var femte varje vecka att trötthet, symtom i näsa eller ögon är arbetsrelaterade symtom, utan att dessa symtom på något sätt är onormala eller skulle tyda på problem med inomhusluften. Men detta betyder inte att personerna med dessa upplevelser och symtom automatiskt bör anse att symtomen är normala. Om man misstänker att det finns problem med inomhusluften i lokalerna ska man agera i enlighet med fastighetsägarens och den gemensamt avtalade verksamhetsmodellen. Anmälningskanalerna varierar i Senatfastigheters lokaler beroende på lokalernas användarorganisationer.

Mänskliga och individuella faktorer

Vi är alla individer och unika också när det gäller hur vi upplever inomhusluften. Medan en person fryser och klär på sig en extra tröja, trivs kollegan intill utmärkt i endast en t-shirt. Vi är också på olika sätt känsliga för orenheter inomhus, antingen på grund av vårt genetiska arv eller på grund av hurdan luft vi har vant oss vid under vår livstid. Lokalanvändarens personliga egenskaper, bakgrund och motiv påverkar hur personen upplever inomhusluften. En känsligare person, särskilt med allergi- eller astmabakgrund, reagerar kraftigare på orenheter i miljön såsom damm, parfymer och allergener.

För det andra har det visat sig att den psykosociala arbetsmiljön har betydelse som bakomliggande och bidragande faktorer till problem med inomhusluften. Detta innebär att till exempel psykiskt belastande arbete, små påverkningsmöjligheter, lednings- och chefsproblem i arbetsgemenskapen eller kraftiga organisationsförändringar förvärrar de problemen personen upplever med inomhusklimatet. Känsligheten för fysikaliska, kemiska och biologiska exponeringar i arbetsmiljön kan öka på grund av skadlig mental belastning.

För det tredje är det inte ovanligt att symtom som uppfattas som arbetsplatsrelaterade i själva verket orsakas av problem med inomhusluften i det egna hemmet. Enligt en rapport från riksdagens revisionsutskott som publicerades 2012 har det nämligen bedömts att betydande fukt- och mögelskador förekommer i 7–10 procent av våningsytan i småhus och radhus i vårt land och i 6–9 % av våningsytan i våningshus. En färskare undersökning av fuktskador i småhus gjordes 2022. Utifrån cirka 15 000 husbesiktningar i samband med bostadsköp konstaterades att 15 % av småhusen har en säker fuktskada och cirka 40 % har antingen en skada eller så behövs ytterligare undersökning i de vanligaste riskutsatta konstruktionerna. Utöver detta finns bland annat skador i våtrum och källarkonstruktioner som inte ingår i dessa siffror. Därför är det viktigt att utreda det eventuella sambandet mellan inomhusluftssymtom på arbetsplatsen och förhållandena i det egna hemmet. Problem med inomhusluften i hemmet kan märkas av att en källarliknande doft fastnar i kläderna. Beroende på boendeformen kan man i inomhusluftsärenden som gäller hemmet kontakta husbolagets disponent eller hyresvärden. Också av kommunens hälsoinspektör kan man be om råd för att reda ut problem med inomhusluften i hemmet.