Senatkoncernens år 2022: rekordår för försäljning av fastigheter, höjningstryck på statens lokalkostnader
Senatkoncernen, som ansvarar för statens fastigheter och lokaler, uppnådde de servicemål som riksdagen, finansministeriet och försvarsministeriet ställt upp. Försäljningen av fastigheter som blivit överflödiga för staten och bygginvesteringarna nådde rekordnivå. På grund av det ryska angreppskriget och energikrisen betonades beredskap och energisparande i prioriteringarna för verksamheten.
Affärsverkskoncernens omsättning var 860,9 miljoner euro och resultatet 65,1 miljoner euro. Både omsättningen och resultatet överskred budgetmålen, främst på grund av lyckade fastighetsförsäljningar.
Senatfastigheters omsättning var 558,2 miljoner euro och resultatet 67,8 miljoner euro. Resultatet uppstod av resultatet från fastighetsförsäljningen, 46,1 miljoner euro, och av resultatet från uthyrningen, 21,7 miljoner euro. Statens andel av resultatet från uthyrningen var ca 3 miljoner euro, merparten av resultatet bestod alltså av försäljning av fastigheter och intäkter från andra än statliga kunder. Resultatet från uthyrningen till statliga kunder underskred målet för hyressystemet enligt statens självkostnadsprincip, avkastningen på eget kapital var 0,2 %, medan målet är 0,4 %.
Försäljningen av fastigheter som staten inte behöver genomfördes utmärkt och uppgick till 112,1 miljoner euro. Lyckade köp av bostadstomter i slutet av året gjorde att fastighetsförsäljningen överskred budgetmålet som var 90 miljoner euro och föregående års försäljning som var 78 miljoner euro. De största affärerna mätt enligt försäljningspriset var affärerna i Helsingfors med bangårdskvarteren i Mellersta Böle (36,6 miljoner euro), tomten vid Aspnäsgatan 4 (19,8 miljoner euro) samt Kulturhuset (11,5 miljoner euro).
Trots den exceptionellt höga inflationen lyckades man bra kontrollera utgifterna. Tack vare att året var varmare än normalt, prisskyddet för statens elupphandling och det energisparprogram som inleddes i slutet av året hölls höjningen av energikostnaderna på en nivå som är skälig med tanke på omständigheterna. De högre räntorna återspeglas ännu inte i resultatet tack vare ränteskydd.
Försvarsfastigheters omsättning 2022 var 316,2 miljoner euro och resultatet 4,3 miljoner euro. Resultatet var något högre än både förra årets resultat och det budgeterade resultatet. Resultatet från de statliga kunderna låg på den nivå som statens hyressystem förutsätter, dvs. avkastningen på eget kapital var 0,4 %.
Bygginvesteringarna på rekordnivå
För fastighetsinvesteringar och byggande använde Senatkoncernen 489 miljoner euro, varav Senatfastigheters andel var 395 miljoner euro och Försvarsfastigheters 94 miljoner euro. Under 2022 färdigställde Senatfastigheter 38 projekt med ett värde över en miljon euro. De största byggprojekten var Strålsäkerhetscentralens kontors- och laboratorieprojekt, totalrenoveringen av Kiasma och totalrenoveringen och utbyggnaden av samemuseet Siida. Försvarsfastigheters största slutförda projekt var lager- och säkerhetsprojekt samt totalrenoveringen av kasernen i Obbnäs. Antalet pågående byggarbetsplatser inom Senatkoncernen ökade med 70 % jämfört med 2021. Vid utgången av året pågick 232 byggen. Största delen av de pågående investeringarna hänför sig till säkerhetsmyndigheterna.
Underhållet av lokalerna hölls fortfarande på hög nivå. För underhållet användes i koncernen ca 100 miljoner euro. Man satsade särskilt på att förbättra inomhusförhållandena och åtgärda bland annat brister som upptäckts vid besiktningar av fastigheter.
Besparingar genom lokallösningar och energisparande
År 2022 avtalade man med kunderna om att genomföra sammanlagt 261 projekt för lokallösningar. Projekten med lokaländringarna medför bestående årliga besparingar på 10,3 miljoner euro i statskundernas lokalkostnader. Genom försäljning av fastigheter som staten inte behöver uppnåddes dessutom besparingar på 1,5 miljoner euro i kostnader för underhåll av byggnaderna. De totala avtalade besparingarna för 2022 uppgick till 11,8 miljoner euro, vilket innebär att det mål på 7 miljoner euro som uppställts för 2022 klart överskreds.
För att minimera energikrisens effekter inledde Senatkoncernen på hösten ett omfattande energisparprogram i statens fastigheter. Programmets mål är att minska energiförbrukningen och energikostnaderna samt bland annat införa lösningar med efterfrågeelasticitet. Programmet inleddes i slutet av året på nationell nivå och fortsätter under 2023. Trots sparåtgärderna syntes den kraftiga höjningen av energipriset i koncernen särskilt som ökade elkostnader, kostnaderna under 2022 var ca 50 miljoner euro, vilket var en tredjedel mer än under 2021.
Stark betoning på beredskap
Rysslands angrepp på Ukraina satte beredskapen inför undantagsförhållanden högst upp på Senatkoncernens prioritetsordning och med kunderna inleddes intensifierade åtgärder för att förbättra beredskapen i anslutning till lokalerna. Sammanlagt pågick inom koncernen cirka 200 olika åtgärdshelheter i anslutning till utvecklandet av beredskapen, såsom kontroller av tillgängligheten till befolkningsskyddsrum, prioritets- och viktighetsklassificering av statens ämbetsverks och inrättningars lokaler under ledning av finansministeriet samt beredskapsåtgärder i anslutning till avbrott i eldistributionen.
Koncernchef Jari Sarjo: nivån på lokalkostnaderna har hållits oförändrad i sju år – i fortsättningen blir det höjningstryck
”Vi har investerat cirka 2,7 miljarder euro i statens fastigheter 2015–2022. Samtidigt har nästan 700 miljoner euro använts för underhåll av lokalerna. Trots detta har statens lokalkostnader inte alls stigit 2015–2022. Detta har åstadkommits genom hundratals lokalutvecklingsprojekt som genomförts tillsammans med kunderna och som har lett till inbesparingar på över 600 miljoner euro i ämbetsverkens och inrättningarnas lokalkostnader.
Nu befinner vi oss i en ny exceptionell situation där energipriserna har stigit mycket kraftigt och samtidigt har byggkostnaderna stigit mycket kraftigt. Särskilt de säkerhetskritiska kundernas lokaler är utsatta för betydande investeringstryck. Beredskapsåtgärderna höjer fastighetskostnaderna och den kraftiga höjningen av räntorna höjer finansieringskostnaderna. Dessa faktorer kommer i fortsättningen att höja statens lokalkostnader.
Pandemin förändrade sätten att arbeta permanent, med den följden att särskilt utnyttjandegraden i kontorslokaler sjönk kraftigt. Det effektivaste sättet att stävja lokalkostnaderna och minska energiförbrukningen samt utsläppen är att avstå från onödiga lokaler. Övergången till gemensamma arbetsmiljöer i enlighet med statens lokalstrategi med en snabbare tidtabell gör det möjligt för ämbetsverk och inrättningar att avstå från underutnyttjade kontorslokaler och därigenom göra betydande besparingar i lokalkostnaderna. Övergången till gemensamma arbetsmiljöer främjar målen med att minska utsläppen, ger bättre möjligheter att förbereda sig i lokalerna och möjliggör lokaler som stöder arbetet och välbefinnandet i arbetet också i ett alltmer åtstramat ekonomiskt läge.”
Lokaldatatjänster för kommunerna blev del av Senatfastigheter
Lokaldatatjänster för kommunerna överfördes från Landskapens lokalcentral Ab till Senatfastigheter i oktober 2022. Landskapens lokalcentral övergick från en koncern till välfärdsområdena och staten 1.1.2023.
Läs bokslut och verksamhetsberättelser:
Bokslut och verksamhetsberättelse för Senatfastigheter (på finska)
Bokslut och verksamhetsberättelse för Försvarsfastigheter (på finska)
Alla rapporter kan läsas på Senatfastigheters webbplats https://testi-e2c55b704894.senaatti.fi/ajankohtaista/julkaisut/
Senatkoncernen är en intern statlig serviceenhet och en affärsverkskoncern som lyder under finansministeriet och som centraliserat producerar lokaler och tjänster i anslutning till dem för statsförvaltningen. Senatkoncernen består av affärsverken Senatfastigheter och Försvarsfastigheter. Senatfastigheters uppgift är att vara statens expert på arbetsmiljöer och lokaler. Försvarsfastigheter inledde sin verksamhet 1.1.2021 som dotteraffärsverk till Senatfastigheter, till vilket de fastigheter, funktioner och tjänster som betjänar Försvarsförvaltningen har centraliserats.
I enlighet med det statliga hyressystemet baserar sig Senatkoncernens hyror på självkostnadsprincipen och Senatkoncernen gör ingen vinst på statskundernas hyror. Med hyresintäkterna täcks alla kostnader för fastigheterna.
