Hälsa, säkerhet och teknik är de viktigaste grundstenarna i Joensuus nya tings- och polishus. Personalen arbetade i tillfälliga utrymmen i åtta år, och den nya byggnaden är ett betydande projekt för hela landskapet.
Efter Joensuu tings- och polishus ingång med röda väggar möts alla besökare av säkerhetskontrollens personal, en metalldetektorport och genomlysning av väskor.
Enligt Tuija Turpeinen, som är lagman vid tingsrätten, är säkerheten en av de viktigaste faktorerna i det nya huset.
”Säkerhetskontrollen är en enorm förändring. Vem som helst kunde traska in i de gamla utrymmena, vilket känns väldigt konstigt nu”, säger Turpeinen.
Förutom säkerhet är också hälsa och teknik viktiga. Mot slutet led man av svåra problem med inomhusluften i det gamla tings- och polishuset i Joensuus centrum som blivit färdigt 1983, så hela byggnaden revs. Nu tog man enligt Senatfastigheters byggprojektchef Markku Inkeroinen inomhusförhållandena i beaktande i varje skede av bygget.
”I byggskedet mätte man till exempel hela tiden att betongen säkert har torkat innan den ytbehandlades.”
Inkeroinen berättar att Joensuus tings- och polishus har varit ett av Senatfastigheters spetsprojekt – det var alltså viktigt på många sätt. Nuförtiden har ju Senatfastigheter få nybyggnadsprojekt. Kostnaderna för huset i Joensuu uppgick totalt till över 30 miljoner euro.
Lagman Tuija Turpeinen var med i planeringen av byggnadsprojektet i Joensuu, först som anställd vid tingsrätten och från 2016 som chef för ämbetsverket. ”Jag har alltid varit intresserad av att utveckla arbetet. Nu är det dags att främja rättsväsendets övergång till elektronisk verksamhet.”
Det nya tings- och polishuset är också betydande för hela landskapet Norra Karelen. Tuija Turpeinen berättar att man i fortsättningen kommer att minska antalet tingsrätter, som nu är 27, med sju, och i ett skede funderade man på att koncentrera hela östliga Finlands verksamhet till Kuopio. Då skulle Joensuu som självständig aktör ha strukits från rättskartan.
”En gemensam tingsrätt för Östra Finland skulle ha varit en enorm enhet både geografiskt sett och på basis av antalet mål. Vi är mycket nöjda över att tingsrätten i Joensuu fick bli kvar som en självständig enhet och att vi fick nya lokaler. Fast man allt mer kan utnyttja videolänkar i rättegångar kan man ändå inte skipa rätt endast via Skype. I regel behöver man fortfarande få de personer som behövs för att behandla ett ärende på samma plats, så kostnaderna skulle ha stigit på grund av längre resor.”
Enligt Turpeinen har det en klar inverkan på regionens livsduglighet att enheten i Joensuu bevarades.
”När tingsrättens verksamhet upphörde i Nurmes 2010 och endast rättegångssalen blev kvar reflekterades flytten till exempel på advokatbyråerna. Antalet advokattjänster minskade tydligt på orten och flyttades längre bort.”
Den nya byggnaden har inte endast väckt intresse bland polis- och rättsväsendets kunder, utan i större utsträckning i hela Karelen. Då man höll öppet hus i oktober ifjol besökte över 300 personer byggnaden under tre timmar. Enligt Turpeinen har man fått så många förfrågningar om en till möjlighet att besöka huset att man kommer att ordna öppet hus på nytt under hösten 2018.
Joensuus tings- och polishus blev färdigt på hösten 2017. Läget utanför stadskärnan i Pekkala har gjort det möjligt att även erbjuda gott om parkeringsutrymme för kunderna.
Joensuus tings- och polishus byggdes i enlighet med de nationella koncepten för tings- och polishus. Totalt arbetar knappt 300 personer i huset, och förutom Norra Karelens tingsrätt fungerar även åklagarämbetet i Östra Finland, polisinrättningen i Östra Finland, Centralkriminalpolisen och Skyddspolisen i byggnaden.
Ingången, som är målad i Norra Karelens röda färg, och säkerhetskontrollen är gemensam för alla dessa myndigheter, men polisens utrymmen och kundbetjäning är åt vänster efter entréhallen, medan tingsrätten med sin egen entréhall och sina rättegångssalar är mot höger. Förutom personalen kan även kunderna dra nytta av restaurang-kafét i bottenvåningen.
”Restaurangtjänsterna är ett bra tillägg även för kunderna som besöker vår byggnad. Då behöver de inte gå någon annanstans för att äta mitt under en rättegångsdag, till exempel. Från Pekkala är det ett par kilometer till Joensuu centrum, så det skulle ta en stund att åka dit”, säger Turpeinen.
I tingsrättens stora rättegångssal finns det också en egen skärm på borden där rättegångens parter sitter. Till vänster bakom glas finns ett separat rum för s.k. rädda vittnen dit man inte kan se från salen. Rösten på vittnet som sitter där kan också förvrängas så att den inte kan identifieras. När Tuija Turpeinen fungerar som domare sitter hon i salens främre del tillsammans med sekreterarna, notarierna och nämndemännen.
Projektplanen för Joensuus tings- och polishus utarbetades 2012, och sedan började den egentliga planeringen. År 2015 blev det dags att börja bygga, och huset togs i bruk på hösten 2017.
”Projektskedet räckte aningen längre än vanligt, eftersom byggnaden har flera olika användare, var och en med sin egen beslutsorganisation, och det tog sin tid att hitta en lösning som passade in i budgeten”, berättar byggprojektchef Markku Inkeroinen.
I projektets styrgrupp ingick representanter för både Senatfastigheter och utrymmenas användare. Tuija Turpeinen var med för tingsrättens del från första början.
Jag har alltid varit intresserad av att utveckla arbetet. En del av det här arbetets sug är att man kan påverka sina egna arbetssätt, och de nya, moderna utrymmena är en del av den här helheten.
Enligt Turpeinen är Joensuu ett pilotobjekt vars erfarenheter kommer att utnyttjas i framtiden då man renoverar tingsrätter i andra städer. Till exempel från Villmanstrand har man rest till Norra Karelen för att bekanta sig med byggnaden och utreda hur det trådlösa nätet, takmikrofonerna och de interaktiva skärmarna fungerar i de olika rättegångssalarna och beredningsutrymmena.
”Nu har våra rättegångssalar mycket modern digital teknik. Tidigare var vi under rättegångarna tvungna att flytta stora pappershögar från sekreteraren till domaren och tvärtom. Det elektroniska systemet gör det smidigare att hantera materialet. Nu har jag två skärmar på mitt domarbord vilket gör det möjligt att göra anteckningar på den ena skärmen och bearbeta materialet redan under rättegången.”
Den största rättegångssalen har totalt 70 platser, varav drygt 30 är reserverade för parterna i rättegångsförhandlingarna, 20 för publiken och resten för tingsrättens domare, sekreterare, notarier och nämndemän.
”Varje sakägare har också en egen skärm på sitt bord. Det har haft en tydlig inverkan på allas pigghet. Ibland kunde en del av parterna till och med nicka till under behandlingen – nu verkar de följa med på skärmen vilket material som behandlas.”
Enligt Turpeinen har särskilt yngre advokater genast ivrigt tagit emot de digitala reformerna. I tingsrätten har advokaterna också ett eget rum, och de har fått passerkort så att de kan komma in i förhandlingsrummen för rådslag.
”Det digitala arbetssättet har också underlättat advokaternas arbete. Tidigare kunde de vara tvungna att ha med sig en stor väska full med papper till rättegången, nu räcker det med en bärbar dator.”
I tingsrättens väntrum fästs uppmärksamheten på dess ljus och den vackra blåa inredningen (övre bilden).
Bredvid rättegångssalarnas dörrar finns Raimo Heinos reliefer från 1983. Verken Rikos ja rangaistus (Brott och straff), Pontikan keitto (Hembränning) och Lapsen ruokko (Barnets underhåll) beskriver människornas felbarhet samt rättegångsförhandlingar och straff (nedre bilden).
Enligt Markku Inkeroinen uppnåddes de centrala målen för objektet i Joensuu: kvaliteten samt att tidtabellen och budgeten höll.
”Visst finns det alltid utrymme för förbättring, men inga större överraskningar har kommit fram. Det var viktigt att representanter för alla användare var med aktivt redan i planeringsskedet, och under projektets gång ordnades det rundturer för dem, och vi höll regelbundna gemensamma möten. På det här sättet kunde vi beakta deras önskemål från första början.”
Enligt Tuija Turpeinen var det också viktigt att de olika användarparterna från första början fick en möjlighet att berätta om förutsättningarna för sin verksamhet för dem som planerade byggnaden.
”Ibland förklarade vi våra behov så lättfattligt som möjligt till exempel beträffande rättegångssalarnas arrangemang; hur personalen rör sig där, hur till exempel fångar transporteras så att de inte möter någon annan, och var dörrarna ska ligga. Vi gick igenom de här detaljerna mycket noggrant eftersom det inte endast är fråga om smidighet, utan också säkerhet.”
Turpeinen berömmer samarbetet under planeringsskedet. Mot slutet av bygget uppstod ändå problem.
”Det blev för bråttom med flytten. Sommaren 2017 var en mycket hektisk period då man fortfarande höll på att finslipa den nya byggnaden, och vi samtidigt skulle tömma den gamla – och informationen spreds inte tillräckligt bra.”
Under det gångna året har det enligt Turpeinen kommit fram ett och annat, till exempel att rättegångssalens dörr ibland inte gått att stänga ordentligt. Därför har man kommit överens om att fortsätta hålla ibruktagningsmöten en gång i månaden.
”På mötena har vi fått information och höra hur reparationsåtgärderna framskrider.”
Runt midsommar 2018 ordnade också alla inblandade parter ett stort responsseminarium. Enligt Markku Inkeroinen gick man igenom hela projektets genomförande från samarbetet under planeringsskedet till nuläget, ett år efter att byggnaden tagits i bruk.
”I responsen framkom det att man borde ha reserverat mer tid för att testa tekniken i huset och eventuella reparationer. Det positiva var att bygget hela tiden var mycket städat och det skedde få arbetsolyckor. På det stora hela var användarnas budskap att de är mycket nöjda med hur byggnadens olika utrymmen fungerar”, summerar Inkeroinen.
Tingsrätten har totalt sju salar, varav två (bilden till höger) är beredningssalar för några personer. I stället för separata mikrofoner har man installerat takmikrofoner. I medlingsrummet (bilden till vänster) finns det en rolig lampa ovanför det runda bordet som ofta fungerar som ett inledande samtalsämne.
Tingsrättens nya utrymmen innehåller lite över 17 kvadrat per årsverke, då samma tal i den gamla byggnaden var drygt 20 kvadrat. Enligt Turpeinen väckte särskilt övergången till en aktivitetsbaserad arbetsmiljö diskussion både på förhand och efter ibruktagandet.
”Här i tingsrätten har vi hybridutrymmen, d.v.s. en del av personalen arbetar i aktivitetsbaserade utrymmen, men till exempel domarna har fortfarande egna rum. Många telefonsamtal är konfidentiella och kan inte föras i ett kontorslandskap. Till exempel stämningsmannen måste vara beredd att svara i telefonen genast då en person som hen försöker få tag på ringer. Då kan man inte säga att vänta en stund, jag tar mina saker och flyttar mig till ett annat rum, eftersom den som ringer då kan lägga på.”
Under årets gång har de anställda enligt Turpeinen blivit så vana med utrymmena och de nya elektroniska hjälpmedlen att den första chocken gått över.
”Nu är alla rätt så nöjda. I åtta år arbetade vi i tillfälliga utrymmen i Lehmo i Joensuu, och det bästa är att vi olika användare nu fått flytta in i samma byggnad. Utrymmenas enhetlighet och samordning fungerar mycket bra.”
År 2017 behandlade tingsrätten i Norra Karelen totalt över 14 000 mål, varav cirka 1 400 var brottmål och runt tusen var tvistemål och ansökningsärenden – till exempel tvister om vårdnad över barn.
Turpeinen är nöjd när hon visar upp byggnadens nya medlingssal, med stolar och ett runt bord, en stor skojig lampa ovanför, och färggranna akustikskivor samt Piia Lehtis verk ”Elämänpuu” (Livets träd) på väggen.
”Tidigare hade vi inte ett sådant här utrymme. Nu är det helt annorlunda att försöka hitta en lösning genom medling vid ett runt bord än i en vanlig beredningssal, där till och med borden framhäver motsatsförhållandet. Alla har varit nöjda med medlingsrummet. Och den uppseendeväckande lampskärmen fungerar som ett bra inledande samtalsämne.”
Joensuus nya polishus byggdes enligt det riksomfattande konceptet för polishus. Det tiotals sidor långa, säkerhetsklassificerade konceptet innehåller bland annat olika utrymmesgrupper och zoner, dimensioneringar, planeringsprinciper samt definitioner beträffande säkerhet och intimitetsskydd.
Konceptet som nu är i bruk är från 2011, och enligt Jarmo Partanen, som är överinspektör på Polisstyrelsens teknologienhet, håller man som bäst på att uppdatera konceptet bland annat på basis av erfarenheter från Joensuu.
Samma koncept har också fungerat som grund för planeringen av polisutrymmena i Kotka, Lahtis, Åbo och Villmanstrand. Anvisningarna gäller både nybyggen och renovering och utveckling av gamla utrymmen.
”Vi tar lärdom från varje projekt och granskar hur man hittills uppnått målen och hur man kan göra det i fortsättningen. I dagsläge är pengar en stor faktor i all verksamhet, så resurserna som läggs ner på förvaltningen måste användas på ett så produktivt sätt som möjligt”, konstaterar Partanen och lägger till att konceptet för polishus baserar sig på statens lokalstrategi.
Enligt Partanen är syftet med konceptet att använda utrymmen effektivare och att lägga band på kostnaderna. Avsikten är att åstadkomma de bästa lösningarna, inte endast för nuläget men även för framtiden – en utgångspunkt då man skapar utrymmen är att de är flexibla och kan omvandlas.
”Konceptet gör utrymmena och funktionerna enhetligare samt främjar bästa praxis. Det är viktigt bland annat för att skapa en kundtjänst av jämn kvalitet.”
Enligt Partanen uppdateras konceptet nu, eftersom en del av polisens funktioner har förändrats.
”Till exempel förändringar i fordonsmaterielen påverkar utrymmesbehovet. Vi vill också påskynda genomförandet av byggprojekt genom att försöka hitta nya, lättare lösningar och olika genomförandesätt.”
De aktivitetsbaserade arbetsmiljöerna som ingår i statens lokalstrategi är också med då man planerar polishus.
”I det nya konceptet uppdaterar man också hur de aktivitetsbaserade utrymmena lämpar sig för polisens arbete. I nya byggnader finns redan sådana utrymmen.”
Enligt Partanen är en representant för Polisstyrelsen med i byggprojekten ända från planeringsskedet, liksom även den lokala polisens projektansvariga.
”I ett nytt objekt är det naturligtvis lättare att genomföra konceptet är i samband med en renovering. I Joensuu lyckades samarbetet mellan de olika enheterna bra, och tack vare tomtlösningen finns där nu tydliga parkeringsområden för både personal och kunder. Byggnadstekniken och ventilationen behöver ännu utvecklas, och delvis har utrymmena också visat sig vara för trånga”, räknar Partanen upp plus och minus från Joensuu.
”Men på det stora hela fungerar byggnaden bra, och när garantireparationerna slutförts kommer förhållandena att bli ännu bättre.”
Receptionstjänsten är en väsentlig del av många fastigheters dagliga verksamhet. Den som kommer till en fastighet möter receptionstjänsten först när hen går in och sist när hen går ut. En…
”Förberedelser inför exceptionella omständigheter blev ett centralt mål från och med februari 2022. Vi stöder starkt våra kunder i den förändrade situationen", säger Tuomas Pusa, operativ direktör på Senatfastigheter.
Försvarsfastigheter har inlett intensifierade säkerhets- och beredskapsåtgärder.
I den här artikeln berättar vi om vitt byggnadsdamm, grått rumsdamm och de medel som används vid städning, så att solljuset inte avslöjar tjocka dammoln.
När två eller flera ämbetsverk sammanförs, vad händer då? En gemensam arbetsmiljö. Varför görs de och vilken nytta ger de? Kundchefen för Senatfastigheter Karin Hukkanen och chefen för kundrelationsgruppen Ari…
De gemensamma lokalerna väckte till en början tvivel i ämbetshuset i Borgå, men nu känner skattetjänstemän och lantmätare redan stolthet och glädje över sina moderna arbetslokaler. Skattebyråns Pirjo Vainio och…
Lantmäteriverket och Skatteförvaltningen är smidiga föregångare inom statsförvaltningen – i båda ämbetsverkens lokalstrategier inskrevs nya arbetssätt och allaktivitetsmiljöer redan för nästan tio år sedan. Nu arbetar 95 anställda vid ämbetsverken…
Senatfastigheter har minskat sina miljökonsekvenser under flera år, till exempel genom att minska energiutsläppen från sina fastigheter med över 70 procent. Den pågående förändringen inom arbetssätten – övergången till distansarbete…
Vem ansvarar för inomhusluften, tar man oron på allvar, har vi särskilt många problem? Anne Korpi, specialsakkunnig på inomhusförhållanden hos Senatfastigheter, besvarar frågor och ger råd om hur man ska…